Jag hann fundera en hel del den veckan som han var nere på MAS...Jag kom fram till att det  INTE är det här livet som jag vill leva...Ett liv fullt med slag, hån och kränkningar dygnet runt...JAG förtjänar ett MKT bättre liv än så här!!!!

Jag vill ha en man som behandlar mig med respekt och ömhet, en man som är min jämlike och som vill mig väl....

Den dagen som han kom hem var tuff, jag visste att han skulle vara som det där lilla barnet, gråta och bedyra sin kärlek till mig att det är mig han älskar och vill leva med....Om jag bara lyssnar på honom och gör som han säger så ska vi ha ett underbart liv tillsammans....

Jag kommer ihåg att jag tittade på honom och tänkte, Gode Gud det är ju du som skadar mig, det är du som slår mig sönder och samman,  du är sjuk MKT sjuk....Jag har gjort upp en plan på hur jag ska ta mig ur det här med livet i behåll...Men du ska inget få veta, det är min hemlighet....

Kram Annelie