Har idag varit hos min kurator, mår så jäkla bra när jag har varit hos henne!! Berättade för henne att jag har börjat blogga om det som har hänt mig och att det hjälper mig mkt att bearbeta allt som har hänt...Förhoppningsvis så kan jag hjälpa ngn på deras "resa" med att berätta min historia....Det är bara DU själv som kan ta det beslutet att göra dig fri, ingen annan kan göra det åt dig...Men det går, jag är ett bevis på det....Det finns ALLTID hopp, misströsta inte, det går att bli fri från bojorna som han kastat över dig...

En sommar kväll när han som vanligt drack så fick han för sig ännu en gång att jag varit otrogen...Han beskyllde mig för en massa saker som inte stämde.....När jag då började argumentera emot så fick han värsta spelet....han började då med att som vanligt säga att allt är ditt fel, och om jag bara var tyst så skulle allt bli bra....Varför kunde jag inte vara tyst och lyssna?? Vad var det jag inte förstod?? Jag minns då att jag tänkte, Gode Gud låt mig få dö, låt mig få komma härifrån så att jag slipper detta helvete....

Helt plötsligt så reser han sig upp och hoppar upp på balkongräcket och hotar med att hoppa....Jag blir helt hysterisk och försöker att slita ner honom därifrån och lyckas....då sätter allt igång ännu mer....

Jag blir slängd in i väggen, får huvudet dunkat i en dörr så att käken nästan hoppar ur led, jag blir bränd på bröstet av en cigarett osv...Han tar ölburkar och slänger på mig...han tar även knivar som han hotar mig med.....Jag tänker, varför i hela fridens dar är jag kvar med denna sjuka mannen?? Han älskar inte mig, utan vill bara visa sin makt över mig...Varför är jag inte stark nog att ta mig ur detta??

 I nästa sekund så springer han ut på balkongen och drar handen genom rutan så att blodet forsar.....Det är mitt jävla fel att han gjorde så skriker han...Ringer en taxi och åker med honom till akuten, eft ett tag så kommer polisen dit och frågar eft mig...Får då reda på att grannarna ringt eft dom och att dom gjort en husrannsakan i mitt hem.....med allt krossat glas, knivar och allt blod så befarde dom att jag var allvarligt skadad...Där hade jag min chans att berätta vad som hade hänt och visa mina skador...Men det gjorde jag inte, som vanligt så skyddade jag honom.....

Kram Annelie